Känner.............

mig bortglömd:( Tror absolut inte att detta är med vilje men jag passar nog inte riktigt in. Är nog lite knepig o ha att göra med tydligen för efter ett tag så drar folk sig undan. Undrar vad jag gör för fel, inte lätt att vara sist in. Men jag har varit med om det mesta nu känns det som o förstår i fall folk tröttnar, så är det.

Har mått mindre bra de senaste veckorna av en förkylning som inte vill ge sig, dessutom varit ensam med alla barnen. Min stackars make får stå ut med mycket, jag är inte lätt att leva med just nu. Hoppas att han förstår o vet att den Sandra som han en gång i tiden träffade finns där inne någonstans. Vi behöver en nytändning för vår egen skull men hur ska detta hinnas med. Snart börjar även jag jobba o då blir det ännu minder tid över, kan ju inte vara meningen att vi bara ska gå om varandra hela tiden. Kristian jag älskar dig o vill leva resten av mitt liv med dig bara så du vet!!!!!!! Går ju inte bara att låtsas allt är bra hela tiden, visst vi är som gjorda för varann men ett halvår efter vi blev tillsammans så var jag gravid så mycket tid för oss två blev det aldrig. Ja,ja bara att ta tag i saker o ting, min familj betyder ALLT!!!!!!!!!!!!

Kram