Så trött...............

på kaoset som råder i mitt liv just nu:( Känns som jag har absolut ingen kontroll alls och allt blir bara fel. Vet att man inte ska gnälla i onödan men här hemma har det varit kämpigt ett tag nu.Självklart så skaffade vi inte barnen för att kunna lämna bort dom men jag o maken har aldrig någon tid för oss själva och har inte haft på många år. Mina föräldrar ställer visst upp o hjälper oss men oftast blir det då inte alla barnen på samma gång. Ingen bra mamma heller, gör inget annat än tjatar o gnäller. Kort stubin som tusan o kroppen börjar säga i från att nu är det bra. Kristian har 2 jobb o det känns som om jag är den som ska ta det mesta här hemma då jag bara jobbar 75% och har ett jobb men blir sååå arg, trött o ledsen i bland. Inte på maken men på hela situationen. Visst är det viktigt med egentid någon helg i månaden men det funkar inte för oss då vi båda jobbar helger o dessutom så är det en hel del fotboll nu när sommaren börjar närma sig. Vill hitta det där lilla extra igen men vet inte var jag ska leta. Har varit mycket att bearbeta senaste månaderna och tankarna far rundor i huvudet, undrar många gånger om jag gjort rätt eller om det är kört helt o hållet. Har inte jätte många vänner men de få som finns i vårt liv vill jag behålla o ni är guld värda!!!!! Även om vi inte ses allt för ofta så är det skönt att veta ni finns där i bakgrunden i alla fall. Hoppas på en förändring snart annars är jag rädd denna slitna kropp inte orkar så länge till, övervikt, ont överallt, huvudvärk till o från, dåligt humör o sover periodvis dåligt. Vet att livet blir vad man gör det till o vill man så kan man. Jag har kört fast o vet inte hur jag ska ta mig loss:((((

Kram Sandra

April..........

månad och jag har jobbat i 3 veckor nu. Känns skönt att komma i gång efter en så lång ledighet, tacksam jag har ett jobb att gå till:) Liam trivs jätte bra på dagis och har redan lärt sig både det ena och det andra, både bra och dåliga saker. Har själv lagt alla korten på bordet och bett om ursäckt till alla inblandade gällande händelserna i början av året, känns redan bättre. Vet att jag startade allt och så här i efterhand så förstår jag inte riktigt hur jag tänkte. Antar att jag genom hårda ord fick de andra jobbiga känslorna att försvinna o ville försvara mig själv. Måste nu lära mig att behandla andra som jag själv vill bli behandlad och inte vara så misstänksam. Har sårat och gjort vissa personer i min närhet illa, inte alls likt mig för innerst inne har jag ett stort hjärta som är öppet för alla. I morgon blir det i alla fall kalas för 2 av barnens kusiner i Hjärsås hos Mona, något jag ser fram i mot. Längtar efter den riktiga våren nu så att jag kan börja ta mig upp till ytan igen, jobbet har hjälpt mig till viss del genom att man kommer hemifrån och kan vara något annat än mamma Sandra. Saknar mina vänner som jag inte hunnit träffa på de här intensiva veckorna jag varit ensam med barnen men vet var ni finns <3 Önskar alla en fortsatt bra helg:)))                                 Kram Sandra